Surt sa Mio

Det blev en ganska lugn förmiddag. En farbror kom hit och skulle laga dörrkarmen mitt i min förmiddagsvila och han använde något som luktade väldigt illa och starkt. Mamma hämtade fläkten och höll mig i ett annat rum för att jag inte skulle utsättas för mycket. När han gav upp så kunde mamma lägga mig en stund och jag somnade gott.
Sedan fick jag middag och efter det hjälpte jag till att vattna på balkongen. Jag gick ut i köket, hämtade vattenkannan och sedan ut på balkongen och gjorde som mamma brukar göra. Tänk så mycket jag lär mig av de vuxna utan att de vet om det.

Även tvätten hjälpte jag till med. Den blöta tvätten som väntade på att bli upphängd bar jag in igen. Från balkongen in på dass… tur att jag inte hann göra det jag tänkte… stoppa ner den i toastolen.

I eftermiddags blev det lite långtråkigt och vi ringde till morfar och kollade om han ville bjuda på fika… det ville han. Mormor var inte hemma, men det gjorde inte så mycket.
Vi var inte där så länge, men jag hann göra massa grejer ändå.
Köra mammas gamla dockvagn bl a. I den hamnade allt från leksaker till ogräs och kottar som jag körde runt med. Mammas gamla häst på hjul fick sig en motionsrunda också.
Innan vi åkte hem fick jag bekanta mig en konstig sak. Jag hade kunnat ha den som parasoll så stor var den!
Men man kunde använda den till mer än solskydd, man kunde nämligen äta den. Tvi så surt det var. Jag grimaserade med hela ansiktet och knöt händerna… men efter en stund så ville jag smaka igen och så höll jag på. Kanske kunde jag inte bestämma mig för om det var gott eller inte. Eller så fortsatte jag för att jag roade samtliga som tittade på.
Surt sa Mio om rabarbern.